söndag 18 oktober 2015

Kyrkrundan

Tidigare i veckan, i torsdags närmare bestämt, tog jag ut min "nationaldagsledighet". Ni vet den man får om nationaldagen infaller en lördag eller söndag och man är schemalagd på annandag pingst, som ju numer inte längre är en helgdag. Och den som spar hon har. Fast i mitt fall handlar det om att jag glömt av att ta ut den... Men nu så. Hur som helst. Jag var inte bara ledig i torsdags, nej nej, solen sken ju också. Och då kände jag att jag inte kunde sitta inne och uggla hela dagen. Och nu var det ju alldeles för längesedan jag var ute på en promenad längre än till affären eller busshållplatsen... Så jag letade fram den där gamla kartan "till fots i Jönköping och Huskvarna" och letade upp en runda som inte var alltför lång, eller utmanande. Jag fick upp ögonen för "Kyrkrundan, 4 km", som beskrivs så här på kartan:

En lättgången vandring på vägar med grus och asfalt, biltrafik förekommer. Börja på Smedstorpsgatan. Följ grusvägen österut om Egna Hems Bollklubbs fotbollsanläggning, passera förbi betesmarkerna vid Hakarps kyrkängar som har en rik blomsterflora.
Fortsätt förbi Hakarps säteri och kyrka som har anor från 1600-talet. Hakarps kyrka har helt unika takmålningar och fristående klockstapel från 1700-talet. I Hakarps kyrkby finns prästgården, den gamla skolbyggnaden och lärarbostaden bevarad. Följ sedan Fagerslättsvägen förbi den nya bostadsbebyggelsen på Fagerslätt tillbaka till Egna Hem.
Busslinje 32, hållplats Skolgatan."

Sagt och gjort. Efter att ha spanat in kartan kom jag fram till att jag inte skulle orka gå från Esplanaden, utan jag planerade att ta bussen till Skolgatan, men jag hade en svag känsla av att linje 32 inte längre finns. Och jag hade rätt. Busslinje 32 finns inte längre. Jag kom fram till att 33:an är "nya" 32:an, men då JLT:s hemsida laggade så kunde jag inte se exakt hur bussen går. Istället kollade jag på JLT-appen på mobilen och kom fram till att 33:an faktiskt stannar vid Skolgatan.

Jag tar då 101:an till Esplanaden och sedan byter jag buss till 33:an och åker mot Egna Hem och hoppar av vid Skolgatan, för att upptäcka att bussen sedan kör längs Smedstorpsgatan... Men, som sagt, det är bättre att ta det säkra före det osäkra. Nu såg jag dock en skylt med texten "Utsikten" och hade faktiskt, tro det eller ej, hyfsat koll på vart jag var i förhållande till Utsiken, så jag tog beslutet att faktiskt ta en liten omväg dit!
Mot Utsikten
Mot Utsikten. Det går såklart uppför...
Utsikten, är som namnet, en plats där man har utsikt över Huskvarna och ut mot Vättern och bort mot Jönköping. Och här kan man stå länge och bara njuta, men jag hade ju en promenad att tänka på, så efter en liten stund började jag gå tillbaka till Smedstorpsgatan och började traska norrut. I uppförsbacke. Jag är inget fan av uppförsbackar. När jag sedan hittar grusvägen som ska ta mig till till Egna Hem BK:s fotbollsplaner så ser jag att bussen minsann gick ända dit... Men, men, ingen har väl dött av en liten extra promenad.

Utsikten över Huskvarna!
Smedstorpsgatan (dock fotad efter att jag gått hela gatan fram)
Grusvägen mot Runnåkra.
Och visst går det uppför!
Vid Runnåkra IP som fotbollsanläggningen heter tvekade jag en mycket kort stund vart jag skulle ta vägen men kom snabbt fram till att det ju bara är att följa grusvägen. Jag kom snabbt fram till Hakarps kyrkängar och strax därpå såg jag Hakarps kyrka där ute. Och det är något att se en kyrka torna upp sig ute i landskapet. Vid Hakarps säteri hittade jag snabbt vägen mot kyrkan, och efter att ha kikat lite på kyrkogården så upptäckte jag att det kom ut två personer från kyrkan. Så jag tog mod till mig och frågade personalen som jobbade på kyrkogården om det var möjligt att gå in i kyrkan. Och se det var det!

Runnåkra. Och visst blev jag sugen på att spela lite fotboll!

Hakarps kyrkängar
Hakarps kyrka.
Jag älskar sådana här vyer!
Hakarps Säteri
Hakarps kyrka

Så förstå min lycka när jag faktiskt kunde komma in i kyrkan som invigdes 1694, och jag fick nu möjlighet att spana in de fina takmålningarna lite bättre. Jag har varit inne i kyrkan vid två tillfällen tidigare, första gången när min kompis S gifte sig där och så förra året, exakt samma datum som nu, när jag var och lyssnade på Dick Harrison. Jag skriver mer om Hakarps kyrka i ett separat inlägg.

Hakarps kyrka
Takmålning i Hakarps kyrka
Hakarps kyrka, sett från vänstra läktaren!

Efter att ha tillbringat en bra stund inne i kyrkan så beslutade jag mig för att börja promenera tillbaka till Huskvarna och Egna Hem. Jag hittade Fagerslättsvägen, men jag tvekade lite vid ett tillfälle hur jag skulle, men jag gick på magkänslan och hoppades på det bästa. Det är inte alltid min inre kompass är så bra nämligen. Efter kanske fem minuters ytterligare promenad så var det ytterligare en plats jag var osäker på vilken väg jag skulle välja, men chansade, och det visade sig vara rätt väg. Tyvärr blev det inga foton tagna efter det att jag lämnade Hakarp och att jag kom tillbaka till Skolgatan. Tillbaka där jag hoppade av bussen några timmar tidigare såg jag på tidtabellen att det skulle dröja ca 30 min innan bussen kom. Och då jag var lite trött i fötter och knän så funderade jag ett par minuter på hur jag skulle göra. Skulle jag vänta på bussen? Eller skulle jag trots allt gå ner till Esplanaden? Jag valde att gå. Så jag tog Smedstorpsgatan söderut tills jag kom till Ådalsvägen, och så gick jag litegrann på den, tills jag kom till ett ställe där Pustaleden går så jag vek av där och gick genom skogen över en jätteotäck bro (turistbron?) och vidare ner till Husqvarna Fabriksmuseum innan jag var tillbaka till Esplanaden!

Är det någon som är förvånad att det återigen går lite uppför?
Utsikt över Huskvarna från Smedstorpsvägen
Det går nedför! :-)
Otäck bro. Ingen jag gärna går över igen...
Den här gillade jag bättre...
Gamla fabriksbyggnaden.
Idag Husqvarna Fabriksmuseum
Gamla Smedjan
Inget jättetryck i Huskvarnafallet idag...

Och det som var tänkt att bli en promenad på fyra kilometer och ta knappt en timme, tog alltså lite drygt tre timmar och blev en promenad på knappt nio kilometer. Men så blev det ju en liten avstickare till Utsikten, och jag hade inte räknat med att komma in i kyrkan. För de har ju en viss förmåga att vara stängda. Framför allt så här års.

Om jag kan rekommendera den här promenaden? Absolut. Och det var i princip helt omöjligt att gå fel, så länge man tittar lite på den där "Till fots i Jönköping och Huskvarna". Att jag tvekade berodde mest på att jag vet jag att inte har det allra bästa lokalsinnet... Och ja, det var faktiskt en lättvandrad slinga, och även om jag tyckte att det gick mycket uppför, så var det inga jättebranta backar. :-) Observera dock att det här är en omarkerad slinga.

lördag 17 oktober 2015

Girabäcken

Girabäcken är ett naturreservat ca 5 km norr om Gränna. Det ligger i ett område som kallas Östra Vätterbranterna, det är ett unikt område som sträcker sig från Tenhult i söder till Omberg i Östergötland i norr.

Bäcken kantas av ädellövskogsklädda sluttningar med träd och buskar som alm, ask, ek, fågelbär, klibbal, skogstry och hassel. Inte för att det säger mig något, jag skulle bara känna igen en ek där ute i skogen bland dessa träd. Jo, så illa är det.

Stigen ner mot Vättern

Naturreservatet som bildades 1998 är 10 hektar stort, men när jag besökte Girabäcken så gick jag bara en liten bit i det. Från parkeringen och ned till stranden. Anledningen? Jag hade jobbat från 08.30 och klockan var redan närmare 18.00 och jag var trött och började bli hungrig. Men, när jag ändå hade bil så tänkte jag att jag passar på att göra ett litet besök.

Girabäcken

På den korta sträckan, det tog ca 5 minuter att gå från parkeringen ner till Vättern, fick jag ändå känslan att gå i en orörd naturskog. Här flyttar man t.ex. inte på fallna och döda träd, nej de får ligga kvar på sin plats. De fungerar nämligen som viktiga livsplatser för insekter, snäckor och trädlevande svampar.

Girabäcken

På våren är fågelsången öronbedövande av gärdsmyg, grönsångare, svarthätta, taltrast, rosenfink och många mer. Du kan även se och höra mindre flugsnappare, mindre hackspett och skogsduva. Kommer du på våren känner du även en kraftig doft av ramslök.
Girabäcken

Girabäcken rinner ut i Vättern

När jag kommit ner till Vättern möttes jag av en liten badstrand, en liten grillplats och resterna av Gränna Sandsten Aktiebolag.

Stranden vid Girabäckens utlopp
Stranden vid Girabäckens utlopp
Rester från Gränna Sandsten AB
Grillplatsen vid Girabäckens utlopp

Gränna Sandstens Aktiebolag bildades på 1890-talet, och man bröt sandsten här i Girabäcken som sedan skeppades vidare från en brygga nere vid Vättern. Mycket av sandstenen såldes till Skåne där man använde den till fasader på offentliga byggnader. I området fanns tre stenbrott och för att transportera stenen till Vättern byggde man ett transportspår (en enkel järnväg). Aktiebolaget hade över 30 anställda i början av 1900-talet, men 1910 gick bolaget i konkurs, p.g.a. försenade leveranser som i sin tur medförde höga böter. Den sista leveransen av sandsten från Gränna Sandsten Aktiebolag var sockeln till Per Brahebysten på Gränna torg. Under 1930- och 1940-talet bröts det sandsten här till bl.a. Husqvarna AB och Norrahammars bruk.

Stranden vid Girabäckens utlopp, mot Omberg...

Det är riktigt riktigt mysigt här nere vid Vättern, det är en riktig pärla. Och tänk en att få uppleva en solnedgång här...
Litet vattenfall strax innan utloppet i Vättern

Hitta hit: Kör norrut från Gränna, utmed den s.k. turistvägen (rv 50), ca 1 km norr om Uppgränna är det skyltat P och Girabäcken.

fredag 16 oktober 2015

Fagranäs slottsruin

När jag var på väg till Södra Vings kyrka (se föregående inlägg) så for jag ju förbi en skylt där det stod "Slottsruin" på. Jag minns som sagt inte hur långt bort den skulle vara från korsningen, men en tre kilometer kanske... Och jag kunde helt enkelt inte stå emot att åka och kolla på det hela. Grejen är dock den att jag inte läst något om att det ska finnas en slottsruin i det här området. Efter att jag kom hem från den här utflykten så har jag försökt hitta lite information om den här ruinen. Men har inte hittat mycket info alls. Vad jag däremot har fått till mig är att den här ruinen är nyligen (åter)upptäckt!

En skylt i min smak

Den här nyupptäckta fornlämningen ligger alldeles intill sjön Mogden, en liten bit ifrån Hökerum. Enligt källorna är detta den enda medeltida borganläggningen av det här slaget i hela Sverige. De är dock väl dokumenterade i Frankrike från 900-talet och från 1000-talet i England. Det finns även några enstaka i Danmark. Den här borgtypen kallas i England för "Motte and Bailey" och består av två delar. Själva "motten" är en försvarsanläggning (oftast) en träkonstruktion som är uppförd på en stengrund och som ligger på en konstgjord kulle. Nedanför kullen ligger det som då kallas för "Bailey" och är en boplats som fanns i den omedelbara närheten av "motten". Båda anläggningarna omges av ganska djupa vallgravar. Man vet inte när den här borgen uppfördes, men själva Fagranäs har funnits redan på 1100-talet. Förmodligen har den här "Motte and Bailey"-anläggningen uppförts någon gång mellan 1200- och 1400-talen.

Fagranäs slottsruin
Den som förväntar sig en slottsruin där flertalet väggar finns kvar och kanske någon takdel, göre sig icke besvär att åka hit. Nej, det man ser idag är bara upphöjningar i marken. Men, jag tycker även sådana här lämningar är intressanta, men man får själv skaffa sig en bild av hur det kan ha sett ut här!

Murrester

Det har gjorts ett par mindre utgrävningar av området och jag hoppas personligen att man fortsätter med dessa så att man kan få fram mer informationen om det här området. Alldeles i närheten av Fagranäs slottsruin finns det ytterligare en borglämning, men jag hade inga bra kläder och skor för att trampa omkring i högt gräs för att leta efter ruiner, så jag nöjde mig med just Fagranäs slottsruin den här gången!

Hitta hit: På vägen mellan Jönköping och Borås, strax efter Ulricehamn (från Jönköping sett), sväng av rv 40 vid skylt S Vings kyrka. Följ sedan skyltning Slottsruin.

torsdag 15 oktober 2015

Södra Vings kyrka

Sedan jag hamnade i Småland, så har jag åkt sträckan Jönköping-Göteborg (och omvänt) ett antal gånger med buss då jag emellanåt väljer Swebus eller Bus4You för att ta mig mellan Trollhättan och Jönköping. Vid dessa tillfällen har jag då sett skylten S Vings kyrka utmed RV40 och jag är säker på att det även är en sån där sevärdhetskringla på skylten. Så när den där bilveckan var slut och jag skulle köra till Landvetter (med ett litet i stopp i Gbg först) för att möta upp syrran och C så var det bara att svänga av RV40 när skylten för kyrkan dök upp. Efter några hundra meter (kanske nån kilometer, jag minns inte) så dök det upp en annan skylt som pockade på min uppmärksamhet, det stod nämligen "Slottsruin" på den. Men mer om detta i ett annat inlägg, nu är det ju Södra Vings kyrka som jag ska berätta om.

Södra Vings kyrka


Södra Vings kyrka i Hökerum, Ulricehamns kommun, beskrivs ofta i texter som en av Skara stifts märkligaste. Det är kombinationen av kyrkans höga ålder - äldsta delarna är från 1130-talet, den rika byggnadshistorien och dess dekorativa kyrkokonst som bidrar till detta. För att vara en landsortskyrka ska den här kyrkan vara väldigt rikt utsmyckad. Dessvärre kom jag inte in i kyrkan då man pga av förstörelse valt att bara ha kyrkan öppen en dag i veckan och ett par timmar. Eftersom det var några månader sedan jag var där så minns jag inte exakt vad det stod, men jag var INTE där vid rätt tid. Visst, jag tror att jag skulle kunna ha ringt en person så kom den och öppnade, men jag hade inte riktigt den tiden...

Södra Vings kyrka

Kyrkan uppfördes som jag skrev i början av 1100-talet, men har under århundradenas lopp byggts om och till. Det ursprungliga koret raserades någon gång under andra halvan av 1200-talet, och ersattes efter det med det nuvarande koret som är i gotisk stil. Långhusets innertak fick kryssvalv och kalkmålningar under 1400-talet, sakristian byggdes på 1600-talet och på 1700-talet utökades kyrkan med tornet och långhuset förlängdes västerut.

En liten liten del av kyrkogården.
Kyrkan skymtar där i bakgrunden

Gravsten

Hade jag kommit in i kyrkan så hade jag kunnat se ett altare med huggna sandstenskvader som härstammar från medeltiden, en Mariabild i sengotisk stil, som är en rest av ett altarskåp från 1400-talet. Vidare hade jag få se predikstolen i barockstil från 1600-talet och en herrskapsläktare från 1700-talet. Men nu kom jag inte in och jag hade ändå lite "tidspress", vilket aldrig är bra när man är på utflykt, så det blev bara en kort promenad på kyrkogården i hopp om att få en bra bild på kyrkan. Detta var dock inte så jättelätt. Det är många träd runtomkring kyrkan... Jag har i alla fall fått blodad tand och vill tillbaka till kyrkan, och då ska jag ha kollat upp öppettiderna ordentligt.

onsdag 14 oktober 2015

Falks grav

Allt sedan jag hamnade i Småland 2011 har jag hört talas om Falks grav eller Falkens grav. Eller jag har hört talas om platsen tidigare och då i samband med att jag sökt på spökplatser i Sverige. Fråga mig inte varför jag har sökt på det, då jag i själva verket inte alls är förtjust i spökerier. Men, samtidigt så har ju det här med Falks grav pockat på min nyfikenhet med ojämna mellanrum. Och så hade jag ju ändå bil den där veckan, och när jag nu ändå var på väg till Jönköping från Hjo så tänkte jag att jag passar på att spana in den där platsen. Men det är inte helt lätt att hitta hit... Vägbeskrivning kommer längst ner i inlägget.


Men vad är då denna mytomspunna plats? Jo det är platsen där rånmördaren Jonas Johansson Falk är begravd. Jonas Johansson Falk föddes den 4 mars 1828 i Karshults soldattorp i Skaraborgs län och han blev då avrättad den 21 november 1855 på Svedmon i Hökensås. Varför blev han då avrättad? Jo han och hans styvfar Anders Frid tyckte det var en briljant idé att råna postdiligensen vid Tunarp i Sandhems socken den 22 augusti 1854. På denna postdiligens fanns postiljonen A M  Nilssén och drängen Sven Larsson. Nilssén avled av sina skador på lasarettet i Jönköping den 8 september 1854.

En av vägarna i Hökensås
De båda rånarna fångades i Stockholm och dömdes till döden vid ting i Slättäng. Styvfadern benådades till livstids fängelse. Falk däremot, blev avrättad på Svedmon i Hökensås. Hans grav, i den glesa tallskogen, alldeles i närheten av själva avrättningsplatsen består av ett enkelt järnkors med texten "FALK - 1855". Det som är intressant med platsen är att det "alltid" ligger färska blommor på platsen. Jag vågar dock inte säga om det gäller året runt eller "bara" sommartid. Jag har nämligen läst lite olika historier om detta. Men visst fanns det blommor vid graven när jag var där. Vem som lägger dit blommorna? Det är det ingen som vet...

Falks grav
Falks grav
Även om jag är glad att jag faktiskt tog mig dit, så inser jag hur otroligt korkad jag egentligen var att jag gjorde det på egen hand. Men, det är alltid lätt att vara efterklok... Och vad menar jag med att det var korkat att åka dit på egen hand? Jo, därför att det här området är ett stort område med ett "virrvarr" av små grusvägar, och det var ju faktiskt ingen som visste att jag fått för mig att åka hit. Det är inte skyltat förrän man är alldeles vid platsen, och det var en ganska olustig känsla vid platsen. Inte var det bättre av att det fanns en Volvo 740 eller nåt i den stilen med ett gäng mycket nyfikna unga män i som såklart ville veta varför en ensam tjej skulle ut i skogen och kolla på en grav. Jag tyckte det var så otäckt att jag faktiskt för ett kort ögonblick funderade på att bege mig av igen utan att ens gå ur bilen. Men, så körde Volvon iväg. Och jag var snabbt ute ur bilen, gick med raska steg till graven, kikade lite, och fotade innan jag återigen var på plats i bilen så kom det två andra nyfikna på Falks grav. Men de här personerna skrämde mig inte. Jag behöver väl inte säga att jag var ganska snabbt därifrån, för jag hade ingen lust att möta de där killarna i Volvon igen!


Hur hittar man hit då? Från 195:an, ca 1 km norr om Fagerhult, följ avtagsväg mot Sved och följ den vägen ca 3 km.

tisdag 13 oktober 2015

Brandstorps kyrka

Brandstorps kyrka blev ett litet bonusstopp på min Hjoresa. Planen var inte att åka dit från början, men så kom jag på att visst har jag väl läst att det ska finnas en träkyrka där. Rödmålad. Så på vägen tillbaka från Hjo så svängde jag av 195:an och körde mot Brandstorps kyrka. Och visst hittade jag en träkyrka där i Brandstorps kyrkby. En rödmålad träkyrka dessutom.

Brandstorps kyrka sett från parkeringen

Dagens kyrka är från slutet av 1600-talet har en grekisk korsform med torn i mitten. Kyrkan har korsarmar som sträcker sig ut åt alla fyra väderstreck. Byggnadens olika delar täcks av branta valmade sadeltak som är klädda med tjärade sågade ekspån. Inne i kyrkan är väggar och tak täckta med målningar.

Takmålning
Istället för gardiner

Första kyrkan här i Brandstorp var ett kapell med medeltida anor som flyttades hit 1626 från byn Häldesholm och på order av ingen mindre än Per Brahe. Kapellet var dock i så dåligt skick att man rev det och byggde en ny kyrka 1694-98 under ledning av Anders Bengtsson, byggmästare från Jönköping. Under korgolvet inrättade man en gravkammare för familjen Hård. Under 1700-talet uppfördes vapenhuset, sakristian öster om koret och en dörr togs upp i den södra korsarmen 1774. Johan Kinnerus från Jönköping försåg kyrkans innertak med målningar 1748. 1877-78 genomfördes en modernisering av kyrkan som då fick en gul färg istället för röd, fönstren förstorades och takspånen byttes ut. Hängrännor och stuprör sattes upp och södra och norra korsarmen försågs med läktare.

Brandstorps kyrka
Djävulen finns avbildad...

1923 genomfördes en restaurering av kyrka som då återställde den till det skick den hade på 1700-talet. Läktarna som uppfördes 1877-78 togs bort, fönstren försågs med antikglas för att dämpa det kraftiga dagsljuset och ytterväggarna målades åter röda, bara för att nämna några saker som gjordes. Under 1900-talet har flera andra restaureringar gjorts.

Predikstolen är från 1702 och altaruppsatsen är från 1749. Dopfunten i snidad furu skänktes till kyrkan någon gång mellan 1766 och 1789. Här finns också ett krucifix från omkring 1700.

Brandstorps kyrka
Brandstorps kyrka

Brandstorps kyrka

Predikstolen

Utanför kyrkan står en fristående klockstapel som uppfördes 1708 och kläddes in 1860. Runt kyrkogården går en stockgärdesgård bestående av 51 balkar. Den kortaste är fyra meter och den längsta är tio meter. Sydväst om kyrkan finns ett bårhus från 1930 byggt av brädor som härstammar från äldre byggnader.

Kyrktornet sett inifrån kyrkan.
I vapenhuset
Det är de här enkla gravstenarna som allt som oftast
fångar min uppmärksamhet!
 
Brandstorps kyrka och kyrkogård

Det är inte svårt att hitta hit, det är skyltat från väg 195.